Historik

IFK Mora bildades 1909 och har under åren sysslat med en mångfald idrottsgrenar. 1992 bildades IFK Mora idrottsallians som består av sex olika klubbar: alpina, fotboll, friidrott, gymnastik, orientering och skidor. Årsbarn med föreningen är friidrott, fotboll och skidor.

Ett axplock historiska händelser, saxade ur IFK Moras jubileumsskrifter:

Klubblokaler
Under tidsperioden 1909-1928 hölls i allmänhet styrelse- och sektionssammankomster till på något kafé; det kunde vara Hilma Lampas på Strandgatan, Nya Konditoriet på Kyrkogatan eller Park Café på Hamngatan.

Vid tiden för Vasaloppets tillkomst höll man till på Mora Hotell, där ett litet privatrum innanför köket välvilligt hade ställts till klubbens förfogande. Från och med år 1928 fick emellertid IFK eget klubbrum då Mora hemslöjd flyttade ur sina lokaler inne på Postgården (nuvarande Kyrkogatan).

År 1936 hyrde man en lokal vid Bastubacksgatan. Redan året därpå flyttade klubben till ”Röda tvättstugan” vid Saxviken. I hela tio år prydde här IFK:s blå-vita sköld den vackra timmerstugan. Av Mora Bryggeri fick föreningen år 1944 som gåva motta det så kallade Valvbågehuset, vilket också uppsattes vid Saxviken. År 1947 såldes Valvbågehuset och föreningen flyttade in i Handy-huset på Vasagatan.

1909: Klubben bildas
Redan långt innan föreningen bildades, fanns i socknen intresse för modern idrottsutövning och vintern 1896-1897 bildades skidklubben Engelbrecht av kapten Lennart. Som namnet angiver var det huvudsakligen skididrott, som intresserade, men i början av 1900-talet beslöts att uppta också fotboll och allmän idrott på programmet och då ändrades namnet till Mora Idrottsförening som sedan uppgick i den på hösten 1909 bildade Idrottsföreningen Kamraterna.

IFK Mora bildades av följande fem personer, vilka också samtliga utgjorde föreningens första styrelse: Jannes Andersson, Gottfrid Eliasson, Fredrik Norén, Emanuel Andersson och Karl Örström. Fabrikör Bud Karl Andersson lånade dem ett startkapital av 200 kronor. Föreningen räknade följande år 29 medlemmar.

1910: Tredje lagpris i SM-skidbudkavle
I Östgötaspelen hemförde trion G Sundin, G. Eliasson och A. Dahlqvist tredje lagpris i SM skidbudkavle. För denna bragd fick moratrion spelens hederspris, en vacker silverpokal. Det är IFK Moras första och den står nu som en nestor bland föreningens utomordentligt förnämliga prissamling. Detta år bildas en bandysektion och en skridskobana iordningställdes på Saxviken. Föreningen lät inköpa ett parti klubbor, som enligt styrelsebeslut ”ej får utlämnas till spelare utan kontant betalning”, vintern 1928-1930 var nog Morabandyns livaktigaste. År 1936 anlade sektionen ingen bana utan bandymatcherna spelades i Färnäs. (Detta år blev den förnämliga bandyidrottens sista inom föreningen.)

1912: Lars Eriksson första inteckning i prins Eugens vandringspris
Efter prisutdelningen vid 1910 års DM på skidor i Mora lovade prins Eugen att skänka ett vandringspris. Detta löfte infriades och dessutom satte föreningen upp ett vandringspris för tremannalag på 30 km. Strål Lars tog första inteckningen i Eugenpokalen och blev även Distriktsmästare.

1916: För första gången tävlades om Anders Zorns vandringspris
Strål Lars erövrade för tredje gången och därmed för alltid Eugenpokalen. Styrelsen var rådvill huruvida föreningen skulle lämna ifrån sig den fina pokalen för alltid. Strål Lars tvekade även han. Men då Zorn lovade att skänka ett nytt vandringspris tog Strål Lars det välförtjänta priset med sig hem till Garberg. Han passade även på att ta den första inteckningen i Zornpokalen.

1920: En hastighetsåkningsbana för skridsko anlades
På Saxviken ordningställes en bana för hastighetsåkning på skridsko. En skridskosektion bildas med V Thorild och P. Axelsson som ledare. Det är med stor energi igångsatta arbetet på Sandängarnas idrottsplats fortskrider normalt trots stora ekonomiska svårigheter. Det röjs och byggs som aldrig förr men så skall också idrottsanläggningen vara färdig för invigning påföljande sommar.

1922: Ett för klubben betydelsefullt beslut
Åren 1921-1924 gick utvecklingen framåt med jättesteg. Föreningen fick allt större uppgifter och perioden kan betecknas som en blomstringstid. Det långa och trägna förarbetet för idrottsplatsen bar under denna tid frukt. På Hilding Svensk initiativ uppfördes åskådarläktare och den 13 augusti 1922 kunde den nya planen invigas. På eftervintern 1922 hade ett beslut fattats, som kom att ha den största betydelsen för föreningens senare verksamhet, samt icke minst för dess ekonomi. Den 5 mars 1922 beslöt nämligen styrelsen, att anordna det första Vasaloppet, vilket gick av stapeln den 19 mars samma år. Denna tävling har naturligtvis satt stora fordringar på föreningens ledare, men föreningen har, törs man nog säga, lyckligen gått i land med saken. Vad en sådan tävling betyder, inte endast ifråga om idrottslig propaganda, utan jämväl för Mora IFK:s anseende behöver icke särskilt påpekas.

1923: Årets framgångar voro rekordartade
Anders Ström blev distriktsmästare över 30 km. Lagpriset på 60 km och 30 km, samt budkavletävlingen gick till Morakamraterna och Hilma Ström vann sin klass på 30 km.

1924: Simstadion vid Saxviken
1924 togs ett krafttag för simsporten, då tillkom nämligen Mora simstadion vid Saxviken.

1927: Moras första svenska mästare
1927 blir en bra säsong för skidorna, speciellt genom bröderna Anders och Johan Ströms stora framgångar, men även Joel Hed bidrog med förnämliga resultat. Vid SM-tävlingarna i Örnsköldsvik för föreningen sin först svenska mästare genom Johan Ströms seger i juniorklassen.

1928: Moras första olympiadeltagare
För första gången får föreningen en olympiadeltagare genom Anders Ström, som med anledning av föregående säsongs framgångsrika insatser blir uttagen att försvara de svenska färgerna vid olympiska spelen i S:t Moritz 1928. Resultatet blir en hedrande 7:e plats på 50km.

1931: Första Morasegern i Vasaloppet
Året blev ett av de framgångsrikaste åren under föreningens tillvaro hittills. Då vann för första gången en Morakamrat Vasaloppet. Glädjen förhöjdes ytterligare av att det var det tionde Vasaloppet som vanns. Det var Anders Ström som stod för bragden. Föreningen erhöll nu också första inteckningen i Kungakannan genom att ytterligare två Moralöpare, segrarens broder Johan Ström och Harald Nyström erhöll så goda placeringar att de tre löparnas sammanlagda tid räckte till lagsegern. Även inom övriga idrottsgrenar uppvisade föreningen detta år en stark ställning. Simmarna hävdade föreningens ställning som den bästa i Dalarna inom denna gren genom att hemföra 6 distriktsmästerskapstecken och pololaget vann för femte gången i rad DM i polo. Simningens glansperiod varade fram till 1947, då det populära tävlingsbadet måste stängas på grund av den tilltagande föroreningen av Saxvikens vatten. (Simningens sista tävlingsår var 1952.)

1932-1934: Inställda Vasalopp
Under åren 1932 och 1934 måste Vasaloppet inställas på grund av snöbrist.

Gångsporten och brottningen får egna sektioner 1932. På våren 1932 anordnades Dalarnas första gångtävling. På hösten anordnades ytterligare en tävling, denna gång efter större linjer. ”Marschen till Mora”, samlade inte mindre än 144 deltagare och omfattade den fyra mil långa sträckan runt Orsasjön. Båda sektionerna har sedermera lagts ner.

1938: Nils Karlssons första SM-start
Nils Karlssons första start i SM. Vid SM 1938 fick han mäta sina krafter med de stora kanonerna och det blev en 25:e plats på 15 km, 3 minuter efter segraren.

1948: Olympiska medaljer
Denna säsong blev väl en av de största och framgångsrikaste för föreningen genom Nisse, Gunnar och Anders goda insatser vid Olympiska Spelen i S:t Moritz, där Gunnar erövrade ett guld och ett brons samt Nisse en guldmedalj. Resultat från S:t Moritz, 18 km 3:a Gunnar Eriksson, 4:a Nils Karlsson, 50 Km 1:a Nils Karlsson, 5:a Anders Törnkvist. I Holmenkollen blev Lennart Berg 3:a på 5-milen.

SM i Kiruna. Nils Karlsson 3-5-1, Anders Törnkvist 6-9-6, Gunnar Eriksson 8-2-18, Lennart Berg 67-68-24, på respektive 30, 15 och 50km. En ny klubblokal kommer i klubbens ägo nämligen den så kallade Lädestugan. Denna är belägen vid Läde fäbodar cirka 15 km nordväst om Mora som förvärvades detta år. Lädestugan blev ett kärt tillhåll för föreningens orienterare. Här gick även den stora Lädefesten av stapeln, i en underbart vacker natur.

1992: IFK Mora Idrottsallians bildades
1992 var ett viktigt år för IFK Mora. Det var då som IFK Mora idrottsallians bildades med de sex IFK Mora–klubbarna som medlemmar och särskilda stadgar. Även Vasaloppsföreningen Sälen–Mora bildades enligt samarbetsavtal mellan IFK Mora IA och Sälens IF. Vasaloppets Marknads AB, VMAB, bildades också 1992, enligt samarbetsavtal mellan IFK Mora IA och Sälens IF.

Beslut togs om Vasaloppets Hus. Samarbete mellan IFK Mora och Mora kommun i Stiftelsen Vasaloppets Hus, som blev ägare av Vasaloppets Hus.

1994: Vasaloppets Hus invigdes
Vasaloppets Hus invigdes 1994 efter ett omfattande kreativt och konstruktivt samarbete mellan Mora kommun, IFK Mora IA och Vasaloppet samt med ett stort stöd från det lokala näringslivet. Tog cirka fyra år att förverkliga från idé till invigning. Stiftelsen Vasaloppets Hus bildades för detta.

Invigningen av Vasaloppets Hus var ett mycket viktigt steg i utvecklingen av Vasaloppet och av mycket stor betydelse för Vasaloppet och IFK Mora Idrottsallians och dess sex IFK Mora-klubbar.

2002:
År 2002 köpte IFK Mora IA fastigheten av Stiftelsen Vasaloppets Hus. Stiftelsen Vasaloppets Hus förvaltas av Mora kommun och köpesumman är fonderad i Stiftelsen. Vasaloppets Hus innehåller kontorsarbetsplatser, personalrum, möteslokaler, museilokaler, och gemensamhetsutrymmen för Vasaloppets anställda och anställda hos IFK Moras klubbar (sammanlagt cirka 28 anställda). I lokalerna finns filmsal och mindre butik. Möteslokalerna används också av IA och IFK-klubbarna för olika möten. IA upplåter kontorslokaler och kontorsadministrativ basservice med mera till de sex IFK Mora-klubbarna, som en del av det årliga anslaget.